Det dröjer en god stund innan den beställda salladen med friterade räkor serveras på thairestaurangen i Ao Nangs centrum. När den äntligen kommer till bordet är det en vacker uppenbarelse, som tagen ur en turistbroschyr.

Men genast första räkan slinker in i munnen åker den ut.  Usch!

Jag påpekar för den glättiga servitrisen att de friterade räkorna i min sallad smakar ofräscht.

– De blir lätt skämda här i värmen, svarar hon.

– Så ni friterar skämda räkor?

Hon missar frågan och fortsätter:

– Men salladen är ju annars vacker, eller hur?

Jovisst, den är mycket vacker. Men jag skulle  gärna äta färska friterade räkor  …

Hon hör inget. Hon har har redan gått vidare till nästa bord.

Jaha.  Jo, så är det ju med  skaldjur, att de inte tål värme. De ruttnar, liksom.

Fast salladen är ju god i övrigt med papaya, ingefära, chili, nötter och allt möjlig exotiskt.  Och jag är vrålhungrig efter att ha simmat några kilometer. Det känns som om jag snart svimmar av hunger.  Äter alltså upp allt,  utom räkorna.

Återstår att se hur magen mår i morgon. kRäksjuk?