Resbiten

Det spelar ingen roll om destinationen är Hangö eller Hanoi, det är minnena som räknas.
Header

Kretansk servitör bättre på svenska än finsk kollega

29.07.2013 11.44 | Skriven av camillaahlbom i Okategoriserade - (12 kommentarer)

Gröna parasoll avlöser blå längs den långa stranden, färgerna berättar vilket område som hör till vilket hotell. Solstolarna som löper i raka rader ända ner till vattenbrynet är så gott som fullsatta. Jag hör norska, svenska, danska, engelska, tyska, ryska, finska … .

På strandkrogen Topyiora  i Rethymnon talar servitören nästan flytande svenska. Men han har aldrig varit i Sverige.

Här på Kreta har han lärt sig språket . Svenskan är bara ett av många. Kreta är turistön nummer ett i Grekland. En fjärdedel av Greklands turister kommer till Kreta. Många av dem är svenskar.  Kulturexporten tycks ändå stanna vid språket, det är inte köttbullar på menyn utan god kretansk mat.

Ändå är det snudd på kulturchock att knappt höra grekiska på en grekisk ö. Det är det ju lite ovant att få tala svenska på krogen. I  Helsingfors klarar ju servitörerna knappt av en beställning på landets andra officiella språk.

PS. Kokosbollar och allsång på Skansen hittade vi förresten senare på Kaffestugan i Kato Stalos. Kaféet öppnades redan för 14 år  sedan av svenska Kristina Manneberg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hagalunds bibliotek är ute och cyklar

15.07.2013 19.50 | Skriven av camillaahlbom i Okategoriserade - (Inga kommentarer)

Har du någonsin sett ett mobilt lånebibliotek på stranden? Inte en bokbuss utan ett bibliotek på cykel.

Just den här soliga måndagen står en flakcykel lastad med böcker parkerad på Mellsten strand i Gäddvik. Böcker ligger inbjudande framlagda på en filt på sanden. Det är såväl barnböcker som romaner, på svenska och finska.

Dagens ambulerande bibliotekarie heter Pauli Dromberg och han svarar gärna på frågor.

– Det är frivilligt att åka ut med cykeln, alla bibliotekarier vill ju inte göra det.

Han vill. Han är gärna där var de potentiella läsarna finns, just den här dagen är det stranden. Den är knökfull med solbadare.

Är det inte tungt att cykla med ett bibliotek hela vägen från Hagalund?

– Nej, cykeln går med el, säger Dromberg.

Han har cyklat hit på förmiddagen och stannar så länge det finns kunder.

Lånekortet då, har folk det med sig?

-Det är inget problem om man inte har kortet med sig, det går bra att låna med personkort, säger Dromberg.

Det kan man kalla kundbetjäning.

 

, ,

Kaféet som vardagsrum

11.07.2013 08.10 | Skriven av camillaahlbom i Okategoriserade - (Inga kommentarer)

Klockan har just slagit nio en morgon i Borgå. Jag har sovit som en stock på vandrarhemmet, det forna barnbördshuset, men inte fått dagens första kaffe.

– Var finns det ett öppet café?, frågar jag en ung kvinna som just låst upp sin butik i mysiga Gamla stan.

– Rongo är öppet, svarar hon genast och pekar mot mindre turistiska kvarter.

Läget är helt utanför turiststråken. Varför?

– Vi finns här för Borgåborna, inte turisterna, säger Mona Halminen som tillsammans med sin australiensiske sambo öppnat kaféet för ett år sedan.

Avsikten är att få borgåborna att ta kaféet till sitt vardagsrum, ett ställe där man känner sig som hemma och umgås med sina vänner.

Eller läser en bok. Utbudet i hyllan är lockande, jag kunde gott tänka mig att sitta här en regnig dag, nedsjunken i en av de rosa sofforna.

Kaféet är i övrigt inrett med udda stolar och bord.  Avlagda möbler med bruksvärdet i behåll.

Inredningen blir hur som helst en bisak efter en titt i disken med hembakta godsaker, både salta och söta.

Och latten, den får med beröm godkänt.

, ,

En levande 151-årig Schjerfbeck

10.07.2013 22.55 | Skriven av camillaahlbom i Okategoriserade - (Inga kommentarer)

Småskyndar till Skepparträdgården i Ekenäs. Här skall Helene Schjerfbecks födelsedag firas med konsert med jazzbandet DDT. Schjerfbeck målade ju ofta i trädgården under de år hon bodde här.

Men trädgården och tom och konserten flyttad – till Sigurd Snåresalen, upplyser ett par som kommer förbi.

Ett klokt beslut, för regnet är på väg.

Sigurd Snåresalen är så gott fylld, av gammal som ung, och jazzen i full gång med bandet DDT. Livat, särskilt i början.

Men det är inte här man kommer Helene Schjerfbeck in på livet, utan på museét EKTA. Där läser guiden Anne Ingman hennes brev med sådan inlevelse att man kan få för sig att det är konstnärinnan själv som sitter där, iklädd svart klänning och glasögon.

Besökarna droppar in, en del lyssnar länge andra nöjer sig med färre brev.

Det är bara att konstatera att Helene Schjerfbeck är populär oberoende om hon fyller jubileum eller ojämna år.

, ,